Puss(el) kväll
Kan man inte pussas så kan man pussla på alla hjärtans dag. Det tänkte iaf vi här i kollektivet. Pussel är dessutom det enda spelliknande vi har förutom alfapet. Jag tror dock att jag lyckats få med mig huskamraterna på att investera i ett nytt husspel à là tabu på franska. Hittills har ett sådant spel tyvärr varit svårfunnet. De två extremfallen, leksaker i ekoträ och våldsamma datorspel, verkar vara mycket mer populärt att ge de franska barnen. Undra om det finns spel på bokhandeln? Det hamnar lätt på listan över des choses à faire!
Jag och Tintin gick hursomhelst helt in i pusslets värld igår. Till och från fick vi dessutom hjälp av resten av gänget. Vid midnatt hade London Bridge och alla småsmå gubbar och ännu mindre flaggor växt fram från ett gissel av femhundra bitarna. Till och med det homogent mönstrade vattnet blev klart. När vi kom till de resterande hundrabitarna smådisig himmel la vi dock ner. För stunden. Innan sjusovarna masade sig upp hann vi lägga ytterligare några bitar. Trots framgången gick väl inte allt helt smidigt. Flera gånger kände starkt för att...ja, modifiera pusselprocessen något. Tänka utan för lådan, liksom. På bilden nedan gjorde jag ett sådant försök. Med knuten näve och stor underläpp. Det gick sådär.
Historien bakom är att Bullmamman (som är på de fantastiska bilderna) gick till fotoautomat för att kunna göra ett franskt studentleg. De bilderna som inte behövdes satte han upp på vår anslagstavla. Efter ett tag började bilderna dyka upp på udda ställen, såsom bland tepåsarna, i kylen och i burken med mynt för att köpa frukostbaguetter. Hittade man bilden, flyttade man på den. Undantaget är detta genidrag och när jag försiktigt (!) lade en i cd-spelaren. Upphittaren lyckades sedan rotera CD-skivorna (spelaren kan ha tre i samtidigt) varav bilden nu för evigt är inne i apparaten. Vi bjuder på den!
Nu måste jag kila! Snart Littérature francaise där vi ska diskutera andra delen av Camus bok 'étranger (främlingen). Bullmamman har även en exposé om Proust idag. Bonne chance! (Jag har oavsett utgång lovat en hollywood klapp)
Bisous!
Jag och Tintin gick hursomhelst helt in i pusslets värld igår. Till och från fick vi dessutom hjälp av resten av gänget. Vid midnatt hade London Bridge och alla småsmå gubbar och ännu mindre flaggor växt fram från ett gissel av femhundra bitarna. Till och med det homogent mönstrade vattnet blev klart. När vi kom till de resterande hundrabitarna smådisig himmel la vi dock ner. För stunden. Innan sjusovarna masade sig upp hann vi lägga ytterligare några bitar. Trots framgången gick väl inte allt helt smidigt. Flera gånger kände starkt för att...ja, modifiera pusselprocessen något. Tänka utan för lådan, liksom. På bilden nedan gjorde jag ett sådant försök. Med knuten näve och stor underläpp. Det gick sådär.
Historien bakom är att Bullmamman (som är på de fantastiska bilderna) gick till fotoautomat för att kunna göra ett franskt studentleg. De bilderna som inte behövdes satte han upp på vår anslagstavla. Efter ett tag började bilderna dyka upp på udda ställen, såsom bland tepåsarna, i kylen och i burken med mynt för att köpa frukostbaguetter. Hittade man bilden, flyttade man på den. Undantaget är detta genidrag och när jag försiktigt (!) lade en i cd-spelaren. Upphittaren lyckades sedan rotera CD-skivorna (spelaren kan ha tre i samtidigt) varav bilden nu för evigt är inne i apparaten. Vi bjuder på den!
Nu måste jag kila! Snart Littérature francaise där vi ska diskutera andra delen av Camus bok 'étranger (främlingen). Bullmamman har även en exposé om Proust idag. Bonne chance! (Jag har oavsett utgång lovat en hollywood klapp)
Bisous!
Kommentarer
Trackback
